Ja, nu börjar jag i lite fel ände, men i onsdags så var jag och Lina så duktiga att vi direkt gick ut och spårade såfort vi var färdiga för dagen. Har inte hunnit med spårandet det sista och mitt "nya" projekt är att starta apellspår (bruks) med Linus... Hua! Carro övertalade mig att jag och hon ska debutera samtidigt, hon med sitt malle-barn (f.n. 4½ månad, kontrollek.bloggagratis.se). Så jag har lite tid på mig att träna... Men spårandet är väl inget problem i sig, bara det att han har lite för bråttom imellanåt... Men spåranet i onsdags gick bra, jag är nöjd. Ett kort, rakt personspår med en krovburk i slutet och ett längre rakt med den jävligaste terrängen jag kunde hitta med en korvburk i slutet .

Det första spåret var bara för att han skulle lugna ner sig lite/få känna på att bara spåra människa vilket han inte gjort förut. Inga problem, lite för bråttom bara .

Spår två fick han verkligen kämpa på, hade lagt det över ett upvuxet kalhygge, så det var björksnår, mossa och bröte, men det gjorde iaf att han slog av på tempot betydligt och blev mer noggrann. Jag är kanonnöjd

MH

Ja, i söndags var vi iväg på Herrljunga brukshundklubb. Phalène-MH stod på schemat hela dagen och 9 st kom till start. Efter dagen var vi trötta och nöjda, ingen hund gjorde mig förvånad över konstiga reaktioner, utan det var ungifär som jag tänkte mig. De är tuffa tillsammans i sin flock men inte så tuffa när de är själva  Men de är ju inga mallar (eller Linusar ). Kaisa blev mobbad, men jag tror ändå inte att det finns några spöken i Finland, så då är det ju inte så lätt alltid... Det kanske bara traskar runt mumintroll, så då är det klart att man blir rädd för svenska spöken?

Sen fick jag träffat lilla Linusbarnet Jockums Gloria "Sanna". Man märkte direkt vem som var far till de barnet... Full fart hela tiden, upp i knät på hem som helst som hade lite uppmärksamhet att ge. Sen räcker det ju att kolla på henne så ser man ju att det är ett Linus-barn