Idag provade jag att göra ett norskt blodspår för första gången till Linus. Han är ju redan viltspårschampion i Sverige, så vi behöver en ny utmaning.

I Norge har man inte viltspår, utan blodspår. Ca 600 meter långt, ingen klöv som släpas, 4 vinklar, 10 meters bloduppehåll x2, inget skott och så ska hundarna markera en fejkad sårlega.

Min första tanke var bloduppehållen, så måste hunden bara spåra människa, vilket mina hundar inte har gjort. STOR risk att Linus (som har lite bråttom ibland) vimsar bort sig och börjar ringa...

Så idag la jag ett spår på 100 meter, en vänstervinkel och ett kort bloduppehåll och de fick ligga en timme. Knöt fast en klöv i slutet, det är ju hans belöning =) .

Som jag trodde så gick första sträckan toppen, vikeln tog han bra o sen till bloduppehållet så började han vimsa... Ringade ganska stort innan han kom på rätt spår igen och då var det inte långt kvar till klöven.

En fundering: kanske ska köra några personspår så han lär sig att man får spåra människor också?